bunke
Substantiv
bunke
- (matlagning) skål med avrundade kanter för att det ska vara lätt att röra och vispa i den
- 1915: Sommarhushållning (Bonniers Månadshäften):
- Ett par dylika blad läggas i en bunke och litet vanlig, något ljummad mjölk hälles på.
- Sammansättningar: degbunke
- 1915: Sommarhushållning (Bonniers Månadshäften):
- en hopsamlad hög av saker eller material, bunt, packe, knippa, hög, hop, mängd, massa
Synonymer
kärl, skålÖversättningar
skål för matlagning
- tyska: Rührschüssel (de) f, Schale (de) f, Schüssel (de) f, Napf (de) m
hopsamlad hög av saker eller material
