ciss

Substantiv

ciss

1. (musik) höjt c; ton med frekvens nära 277.18 · 2ⁿ Hz, för något heltal n (om ettstrukna a antas ha frekvensen 440 Hz enligt överenskommen standard), vilken i liksvävande temperatur är enharmonisk med hississ och dess

   Sammansättningar: Ciss-dur, ciss-moll

   Vanliga konstruktioner: ettstrukna ciss, femstrukna ciss, fyrstrukna ciss, trestrukna ciss, tvåstrukna ciss