datten

Substantiv

datten

• uttal: 'datän

1. (småländska, sörmländska, värmländska, östgötska) lek, där en person "tar" och som ska lyckas komma ifatt en av de andra personerna som deltar och då vidröra den personen och säga datten, vilket resulterar i att den "tagna" personen nu tar istället

Synonymer

jage, kull, pjätt, tafatt

Sammansättningar

• bolldatten

Besläktade ord

• datta

Interjektion

datten

1. (småländska, sörmländska, värmländska) det som man säger när man tar någon i datten