dotter

Substantiv

dotter

  1. kvinnlig avkomma i förhållande till sina föräldrar; gäller såväl biologiska barn som adoptivbarn
    Etymologi: Av fornsvenska dottir, dotor, av urgermanska *duhtēr (varav även engelska daughter, tyska Tochter) från urindoeuropeiska *dʰugh₂tḗr, varav även bland annat grekiska θυγάτηρ (thygátēr), sanskrit दुहितृ (duhitṛ), ryska дочь (dotj), persiska دختر (doχtar), litauiska duktė.
    Antonymer: son, mamma
  2. (kärnfysik) en atomkärna som uppstår som resultat av ett radioaktivt sönderfall
  3. (i sammansättningar) anger underordnad företeelse
    När en cell delar sig bildas dotterceller.
    Företag kan bilda dotterbolag.
Sammansättningar: dotterbolag, dottercell, dotterdotter, dotterson, dotterspråk

Synonymer

dotterkärna

barn av kvinnligt kön
  • bokmål: datter (no) f
  • bretonska: merc'h (br)
  • danska: datter (da) f
  • engelska: daughter (en)
  • esperanto: filino
  • estniska: tütar (et)
  • finska: tytär (fi)
  • franska: fille (fr) f
  • färöiska: dóttir (fo) f
  • georgiska: ასული (asuli)
  • grekiska:
    • klassisk: θυγάτηρ (el)
    • nygrekiska: θυγατέρα (el), κόρη (el)
  • baskiska: alaba (eu)
  • indonesiska: anak perempuan (id)
  • iriska: iníon f
  • isländska: dóttir (is) f
  • italienska: figlia (it)
  • latin: filia (la)
  • lettiska: meita (lv)
  • litauiska: duktė (lt)
  • nederländska: dochter (nl) f
  • nynorska: dotter f
  • persiska: دختر (fa)
  • polska: córka (pl) f
  • ryska: дочь (ru) f
  • sanskrit: दुहितृ
  • spanska: hija (es) f
  • tjeckiska: dcera (cs) f
  • turkiska: kız evlât
  • tyska: Tochter (de) f
  • ungerska: lány (hu), lánya vkinek
  • vepsiska: tütär
  • vitryska: дачка