”Svång” betecknade ursprungligen något som var böjt eller svängt inåt, insjunken. I Dalins ordbok från 1850 finns betydelsen ”hungrig” och en svångrem var något som sjömän och arbetsfolk använde i stället för hängslen. Att dra åt svangremmen eller att ”dra in några hål i svångremmen” fick sen den överförda betydelsen att minska på sina krav och spara. Ursprungligen betydde det väl att man fick mindre mat och därmed en minskad midja.