dunkel

Substantiv

dunkel

  1. halvmörker
    I skogens dunkel finns vättar och troll.
  2. oklarhet
    Dess ursprung var höljt i dunkel.

Synonymer

hemlighetsfull, ljussvag, mörker, töcken, vag, otydlig, mörk, skum

halvmörker
  • finska: hämäryys
  • franska: sombre (fr), obscur (fr)
  • nederländska: duister (nl) n
  • polska: mrok (pl) m, ciemność (pl) f
  • tyska: Dunkel (de) n
oklarhet
  • polska: niejasność (pl) f
  • tyska: Dunkel (de) n

Se även

Adjektiv

dunkel

  1. skuggig; i svagt ljus
    I de dunkla gränderna var inte många ute och gick.
  2. otydlig; svårförståelig, eller som ger svårförståeliga svar
i svagt ljus
  • nederländska: duister (nl)
  • polska: mroczny (pl), ciemny (pl)
otydlig
  • polska: niejasny (pl), mglisty (pl)