egentlig

Adjektiv

egentlig

  1. som gör skäl för sitt namn; som är ett exemplar av attributets huvudord i bokstavlig eller ursprunglig mening och i högre grad än alternativa företeelser som också benämns eller kan tänkas benämnas med samma huvudord; riktig; bokstavlig; ursprunglig
    Vilken var den egentliga orsaken till att hon slutade?
    Nu kommer vi fram till den egentliga betaoxidationen (efter att ha diskuterar förberedande biokemiska reaktioner vilka ibland också räknas till "betaoxidationen")!

Synonymer

riktig, reell, faktisk

Översättningar
  • bokmål: egentlig (no)
  • nynorska: eigentleg (no), egentleg
  • tyska: eigentlich (de)