eho

Pronomen

eho

1. (ålderdomligt) vem som helst som; vem än som

   1846: Berättelser ur svenska historien, Anders Fryxell:

   [Jarlen] gjorde slutligen det löfte, att han skulle gifva sin dotter med stor hemgift åt den man, eho det vore, som dräpte ormen.

Källor

1. Eho i sjätte upplagan av SAOL (1889)