eremit

Substantiv

eremit

  1. person som dragit sig undan världen; enstöring

Synonymer

enstöring

person som dragit sig undan världen
  • engelska: hermit (en)
  • tyska: Einsiedler (de) m, Eremit (de) m, Einsiedlerin (de) f, Eremitin f