examen

Substantiv

examen

  1. formellt bevis på att en person har tillägnat sig kunskaper och färdigheter från ett universitet, högskola eller dylikt
    Sammansättningar: bergsexamen, examensbeskrivning, examensbevis, examensrätt, högskoleexamen, realexamen, slutexamen, yrkesexamen
    Besläktade ord: examination, examinera, examinering
Översättningar
  • franska: examen (fr) m
  • tyska: Examen (de) n, Prüfung (de) f