finländsk
Finländsk är det övergripande adjektivet för något som hänför sig till Finland. Adjektivet "finsk" kan dock också användas om sådant som gäller hela Finland såvida det inte har med nationalspråken eller språkgruppernas kultur att göra.
Finländsk litteratur är litteratur på någotdera av Finlands två nationalspråk (finska och svenska). Då man särskilt vill framhålla att litteraturen är skriven av finskspråkiga författare på finska bör man skriva och tala om finsk eller finskspråkig litteratur. Då man speciellt vill framhålla att litteraturen är skriven på svenska av svenskspråkiga (finlandssvenska) författare i Finland bör man skriva och tala om finlandssvensk litteratur. När man t.ex. talar om film gäller samma princip: finsk film är film på finska, medan finländsk film innefattar också de finlandssvenska filmer som görs.
Det bör dock påpekas att man i Sverige sällan har klart för sig distinktionen mellan adjektiven "finsk", "finländsk" och "finlandssvensk".
Under början av 1910-talet kände den svenskspråkiga folkgruppen i Finland behov av att på ett adekvat sätt benämna sig själva. Sent på hösten år 1912 segrade språkvetare Rolf Pippings inlämnade förslag i tidningen "Studentbladet" med termen "finlandssvenskar". Härvid uppstod behov av ett neutralt samlingsadjektiv för något som utmärker, rör eller härstammar från Finland. På så sätt togs adjektivet "finländsk" i bruk.