fjäll
Substantiv
fjäll
- (geografi) berg som når över trädgränsen; naturformation där markytan skjuter upp högt över den omkringliggande marken
- Hyperonymer: berg
- Hyponymer: förfjäll, högfjäll, lågfjäll
- Se även: klippa, kulle, ås
- Sammansättningar: fjällbjörk, fjällkedja, fjällräddning, fjällsjö, fjällstuga, fjälltopp, kalfjäll
- Användning: Fjäll används så gott som uteslutande om höga berg över trädgränsen i bergskedjan Skanderna eller övriga delar av Norden (jämför även användningen av älv). Regionalt i västsvenska (Bohuslän, Dalsland, Västergötland och Värmland) används det även för lägre berg.
- berg som formats av inlandsis och därmed har rundade former
- (västsvenska) berg, bergsområde
- (zoologi) hårda, skyddande plattor som finns på huden hos många reptiler och fiskar
- Besläktade ord: fjälla
- hudavlagring
Översättningar
berg som når över trädgränsen
- engelska: mountain (en), fell (en)
- franska: montagne (fr) f
- italienska: montagna (it) f
- polska: góra (pl) f
- portugisiska: montanha (pt) f
- spanska: montaña (es) f
- tyska: Gebirge (de) n, Fjell n
hårda, skyddande plattor som finns på huden hos reptiler och fiskar
- engelska: scale (en)
- polska: łuska (pl) f
- tyska: Schuppe (de) f
Wikipedia har en artikel om:
fjäll (geografi)