fullmakt
Substantiv
fullmakt
- juridisk rätt att företräda annan part (och agera i dennes namn, beträffande t.ex. bankärenden)
- Han har fullmakt att hantera hennes pengar.
- skriftligt dokument som intygar att någon har juridisk rätt att företräda annan part (och agera i dennes namn, beträffande t.ex. bankärenden)
- Var förvarar han fullmakten?
Synonymer
tillstånd, mandatÖversättningar
juridisk rätt att företräda annan part (och agera i dennes namn, beträffande t.ex. bankärenden)
- nederländska: volmacht u
- ryska: уполномочие (ru) n, полномочие (ru) n
- tyska: Vollmacht (de) f
skriftligt dokument som intygar att någon har juridisk rätt att företräda annan part (och agera i dennes namn, beträffande t.ex. bankärenden)
- nederländska: volmacht u
- tyska: Vollmacht (de) f
