förhållande

Adjektiv

förhållande

  1. presensparticip av förhålla

Substantiv

förhållande

  1. den ömsesidiga medvetenheten samt samlevnadsbenägenheten som återfinns mellan två eller fler människor eller mellan andra objekt; särskilt om sexuella, känslomässiga eller äktenskapliga förhållanden
    Har Anders ett förhållande med Elin?
    Han hade inte något vidare bra förhållande till sina föräldrar.
  2. samband
    Förhållandet mellan ekonomisk rikedom och lycka är inte enkelt och entydigt.
  3. kvot
    Förhållandet mellan talen 100 och 25 är lika med 4.
  4. omständighet
    Jag önskar att förhållandena hade varit bättre.

Synonymer

relation, kärleksförbindelse, affär, omständighet, proportion, kondition

Besläktade ord

Se även

socialt
  • bokmål: forhold (no)
  • danska: forhold n
  • engelska: relation (en), relationship (en)
  • finska: suhde (fi)
  • franska: relation (fr) f
  • tyska: Verhältnis (de) n, Beziehung (de) f
samband
  • bokmål: sammenheng (no)
  • danska: sammenhæng u, forhold n
  • engelska: connection (en)
  • finska: yhteys (fi)
  • franska: relation (fr) f, lien (fr) m
  • nynorska: samband
  • tyska: Verhältnis (de) n
kvot
  • bokmål: forhold (no)
  • danska: forhold n
  • engelska: ratio (en)
  • finska: suhde (fi)
  • franska: ratio (fr) m
  • tyska: Verhältnis (de) n
omständighet
  • bokmål: forhold (no)
  • danska: forhold n
  • engelska: circumstance (en)
  • finska: olosuhde (fi)
  • franska: circonstance (fr) f
  • tyska: Verhältnis (de) n