gård

Substantiv

gård

området runt ett hus

Han gick ut på gården för att klippa gräset.
en eller flera bebodda byggnader, vanligtvis på landsbygden

Grammatik: Gård har en stelnad dativform, gårde, som återfinns i uttrycket gammal i gårde. Jämför gå man ur huse. I talspråk och vardagligt skriftspråk förekommer även formen gårn i bestämd form.

Sammansättningar: bondgård, fasangård, fruktträdgård, herrgård, hundgård, hönsgård, kyrkogård, trädgård, ungdomsgård, vingård

Fraser: gammal i gårde

Synonymer

hemman, farm

Översättningar

området runt ett hus

bokmål: gard m, gård^(no)
engelska: yard^(en)
finska: piha^(fi)
franska: cour^(fr) m
isländska: garður^(is) m
nederländska: erf^(nl) n

nordsamiska: šillju
nynorska: gard m
polska: podwórze^(pl) n
spanska: patio^(es) m
tjeckiska: dvůr^(cs) m
turkiska: avlu^(tr)
tyska: Hof^(de)

en eller flera bebodda byggnader, vanligtvis på landsbygden

tjeckiska: statek^(cs) m

tyska: Gehöft^(de) n, Gut^(de) n