gevär

Substantiv

ett gevär

gevär

  1. eldvapen med lång pipa och som hålls med två händer
    Etymologi: Av tyska Gewehr.
    Sammansättningar: prickskyttegevär, kulgevär, automatgevär, hagelgevär

Synonymer

bössa, vapen, musköt, studsare

eldvapen med lång pipa och som hålls med två händer
  • bokmål: gevær n
  • danska: gevær n
  • engelska: gun (en)
  • finska: kivääri (fi)
  • franska: fusil (fr) m
  • grekiska: πιστόλι (el) n (pistóli)
  • italienska: fucile (it) m
  • katalanska: fusill m
  • nederländska: geweer (nl) n
  • polska: karabin (pl) m
  • portugisiska: fuzil (pt) m
  • ryska: пушка (ru) f (puška)
  • spanska: fusil (es) m
  • tjeckiska: puška (cs) f
  • tyska: Gewehr (de) n
  • ungerska: puska (hu)