gift

Adjektiv

gift

  1. perfektparticip av gifta; (om person) som ingått äktenskap
    Vet du om han är gift?
    Jo, Anders och Emma är gifta med varandra.
    Besläktade ord: gifta, gifte
    Sammansättningar: bortgift, ingift, ogift, omgift
    Fraser: gift par

Synonymer

etter, äktenskaplig, äktenskapsbunden

som ingick äktenskap
  • bokmål: gift (no)
  • danska: gift (da)
  • engelska: married (en)
  • franska: marié (fr)
  • färöiska: giftur
  • isländska: giftur (is)
  • italienska: sposato (it)
  • litauiska: susituokęs
  • tyska: verheiratet (de)

Se även

Substantiv

gift

  1. (räknebart och oräknebart) ämne som skadar eller dödar en viss livsform, såsom ett djur eller en växt; särskilt flytande ämne som produceras av en växt eller ett djur i försvarssyfte, och som kan injiceras i en fiende exempelvis via en gifttagg
    Någon hade droppat gift i skålen med soppa.
    Vi använder inte gift mot skadeinsekterna.
    Ormens gift är mycket starkt.
    Besläktade ord: giftig, giftighet, förgifta
    Sammansättningar: giftgadd, giftgroda, giftpinne, giftpil, insektsgift, motgift, råttgift
skadligt ämne
  • danska: gift (da) u
  • engelska: poison (en), (flytande gift från djur (vanl. orm, leddjur etc.)) venom (en), (giftigt ämne) toxin (en)
  • esperanto: veneno (eo)
  • finska: myrkky (fi)
  • franska: poison (fr) m, venin (fr) m
  • färöiska: eitur n, gift f
  • isländska: eitur (is) n
  • italienska: veleno (it) m
  • lettiska: inde
  • litauiska: nuodai m pl.
  • ryska: яд (ru)
  • tyska: Gift (de) n
  • ungerska: méreg (hu)

Verb

gift

  1. böjningsform av gifta