h

Substantiv

h

  1. (musik) ton med frekvens nära 493.88 · 2n Hz, för något heltal n (om ettstrukna a antas ha frekvensen 440 Hz enligt överenskommen standard), vilken i liksvävande temperatur är enharmonisk med aississ och cess
    Sammansättningar: H-dur, h-moll
    Vanliga konstruktioner: ettstrukna h, femstrukna h, fyrstrukna h, trestrukna h, tvåstrukna h

Synonymer

b

ton
  • engelska: B (en)
  • tyska: H (de) n