häst

Substantiv

häst

1. en art (Equus caballus) inom däggdjursfamiljen hästdjur (Equidae); individ av arten häst, fyrfota rid- eller packdjur av typen hästdjur

   Jag önskar mig en häst.

   Hästar används till ridning och körning och eventuellt skogsarbete.

   Hyponymer: föl, hingst, märr, russ, sto, valack

   Fraser: ett kungarike för en häst!, inte ha alla hästar hemma, inte ha alla hästar i stallet, ljuga som hästar travar, När krubban är tom bits hästarna., satsa på fel häst, sitta på sina höga hästar, skåda given häst i munnen, stark som en häst, äta som en häst

2. (schack) en schackpjäs, ofta även betecknad springare

   Han flyttade hästen till e4.

   Användning: I schacksammanhang används främst ordet "häst" på nybörjarnivå, medan "springare" är vanligare i mer avancerade schacksammanhang.

3. (vardagligt, vanligen i plural) kortform för hästkraft

   Hur många hästar har din bil?

Etymologi: Av fornsvenska hæster, fornvästnordiska hestr, av germanska *hanhista-, en form av *hangista, *khangistas (varav även hingst), från den urindoeuropeiska roten *kenku- (jämför grekiska kekiein, "att strömma fram").

Synonymer

fåle, gångare, kamel, kamp, kuse, polle, pålle, springare, toto, ensam, havremoppe, ädel springare