hugg

Substantiv

hugg

hårt slag med vasst verktyg (t.ex. kniv); (även överfört)

Sammansättningar: huggjärn, huggkubb, huggmejsel, huggorm, huggsexa, huggtand, huggvärja, mothugg

Fraser: ge hugg på sig, hugg i ryggen, hugg och slag, i högsta hugg, vara på hugget
anfall med tänder
plötslig stark smärta

Översättningar

hårt slag med vasst verktyg

bokmål: hugg^(no) n, hogg^(no) n
nynorska: hogg n

polska: cios^(pl) m, raz^(pl) m, pchnięcie^(pl) n, cięcie^(pl) n
tyska: Hieb^(de) m, Stich^(de) m

anfall med tänder

polska: ugryzienie^(pl) n, ukąszenie^(pl) n

plötslig stark smärta

polska: kłucie^(pl) n, ukłucie^(pl) n

Verb

hugg

böjningsform av hugga