häll

Substantiv

häll

• uttal: /ˈhɛl/

1. (geologi) plats där berggrunden är synlig och därmed inte är täckt av jordlager, bebyggelse eller växtlighet

   Sammansättningar: berghäll, hällberg, hälleberg, hällmark, hällristning

2. större, slät, skivliknande tillhuggen sten (särskilt använd för olika praktiska ändamål)

   Sammansättningar: gravhäll, spishäll

3. större, slät skiva av annat material

   Sammansättningar: järnhäll, keramikhäll

Synonymer

berghäll, spis

Verb

häll

1. böjningsform av hälla