spis
Substantiv
spis
- anordning som ger hög värme, vanligen genom att elda ved, kol/koks eller stadsgas alternativt använda el, med syfte att använda vid matlagning; inkluderar vanligtvis en eller flera ytor (plattor) på vilka man kan ställa grytor eller stekplåtar vilka blir uppvärmda underifrån, samt en ugn där värmen finns runt hela kärlet
- (ålderdomligt) maträtt; det som ätes vid en måltid
- Besläktade ord: spisa
- Sammansättningar: vedspis, elspis, gasspis, järnspis, kokspis, spisrök, spisröse
Synonymer
föda, näring, hällÖversättningar
värmekälla för att koka
- bokmål: komfyr
- engelska: stove (en), cooker (en)
- franska: fourneau (fr)
- isländska: eldavél f
- japanska: (2) コンロ
- nederländska: fornuis (nl)
- ryska: печка (ru) f
- tyska: Herd (de) m
åld. föda
- tyska: Speise (de) f
