i fjor

Adverb

i fjor

  1. (främst i Sydsverige) (under) förra året
    1842: Rosen på Tistelön, Emilie Carlén:
    Jag vill icke tala om den snön, som föll i fjor, mitt frieri för några år sedan, men om jag nu finge bjuda jungfru Majsen min person, och hon toge den till godo, skulle ingen vara lyckligare än jag.
    1901: Ett drömspel, August Strindberg:
    Slottet växer alltjämt ur jorden ... Ser du hur mycket det vuxit sen i fjor?
    1977: Kvinnorna på Stensvik, Elsi Rydsjö:
    I fjor regnade allting bort och i år brinner det opp.
    2012 (24 jan): Feministisk kör möter motstånd (Sydsvenskan), Federico Moreno:
    I fjor blev skolans jämställdhetsdag inställd.
    Varianter: i fjol
    Se även: i förfjor
i fjol — se i fjol