inbrott

Substantiv

inbrott

  1. det när någon med hjälp av list eller våld tränger sig in i någon annans låsta utrymme
    Sammansättningar: inbrottstjuv, inbrottsverktyg
  2. början av något nytt, t.ex.: natt, dag, era
det att tränga sig in i någon annans låsta utrymme
  • danska: indbrud
  • engelska: burglary (en), intrusion (en), housebreaking (en) (i Skottland)
  • finska: murto
  • franska: cambriolage (fr) m
  • tyska: Einbruch (de) m, Einbrechen n
början
  • tyska: Anbruch m