(juridik)anmärkning mot att en person medverkar i en rättegång; invändning mot ett anspråks riktighet; (i synnerhet då detta grundas på rädsla om partiskhet)
Etymologi: Av fornsvenska iæf (”tvivel”). Troligen motsvarande bland annat isländska efi (”tvivel”). Möjligen substantivering av en konjunktion motsvarande isländska ef (”om”) och fornengelska ġif (”om”), varav engelska if (”om”).