jämra

Verb

jämra

1. (reflexivt) ge uttryck för sin smärta, sorg eller oro med kvidande, gnällande ljud

   1904: På bryggorna (Herr Arnes penningar ), Selma Lagerlöf:

   Hon jämrade sig över herr Arne och hans folk, och hon klagade över att hon hade mist alla dem, som stodo henne nära.

   Vanliga konstruktioner: jämra sig

   Besläktade ord: bejämra, jämmer, jämmer och elände, jämmerligt, jämmerligen, jämrande

Synonymer

kvillra, gruva, lamentera, klaga, gnälla, kvida, stöna, klagan