karavan

Substantiv

karavan

  1. grupp av resande som med sina packdjur färdas genom områden där inga banade vägar finns
    Etymologi: Av medelfranska caravane, fornfranska carvane, av persiska کاروان (kârvân), av medelpersiska kʾlwʾn' (kārawān).

Synonymer

följe

Översättningar
  • engelska: caravan (en)
  • finska: karavaani (fi)
  • franska: caravane (fr)
  • kurdiska: karwan (ku) f, kerwan (ku) f
  • persiska: کاروان (fa) (kârvân), قافله (fa) (qâfele)
  • polska: karawana (pl)
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: karavan