väg
Substantiv
väg
- markremsa som är iordninggjord för att underlätta transporter; vanligen har den en beläggning av asfalt, oljegrus eller grus
- de leder man färdas längs för att ta sig från en plats till en annan, ofta beskrivet genom de landmärken man passerar
- –Vilken väg brukar du ta till jobbet? –Jag cyklar alltid via söderbron.
- (överfört) sätt att nå ett mål
- Det är förstås bra om de blir nöjda med resultatet, men vägen dit är minst lika viktig.
- resa, färdväg
- (i sammansättningar, med i) beträffande, rörande
- Jag letar efter något nytt i byxväg.
- Sammansättningar: bakväg, flygväg, framväg, fågelväg, genväg, halvvägs, havsväg, landsväg, motorväg, omväg, sidoväg, sjöväg, utväg, vattenväg, villoväg, vägarbete, vägbeskrivning, vägkorsning, vägmärke, väglag, vägskäl, vägval
- Fraser: hela vägen, i vägen, stå i vägen, på väg
- Etymologi: Fornnordiska vegr, av urgermansk rot *wegaz, liksom även fornengelska weġ, fornhögtyska weg (modern tyska Weg). Från fornnordiska har även utvecklats danska vej, norska vei/veg och isländska vegur.
Synonymer
gata, led, gränd, wej, körbana, ruttÖversättningar
transportled
- bokmål: vei (no), veg (no), gate (no)
- danska: vej (da) u
- engelska: road (en), street (en)
- estniska: tee (et)
- finska: tie (fi)
- franska: rue (fr) f, chemin (fr) m
- grekiska: δρόμος (el) m (drómos)
- italienska: strada (it), via (it) f
- japanska: 道 (ja) (michí)
- nederländska: weg (nl) m, straat (nl) f / m
- occitanska: rota (oc)
- polska: droga (pl) f, szosa (pl) f
- ryska: дорога (ru) f (doróga)
- tjeckiska: cesta (cs) f
- tyska: Weg (de) m, Straße (de) f
färdväg
- bokmål: reise (no), ferd (no)
- engelska: journey (en)
- franska: voyage (fr) m
- nederländska: reis (nl) f / m
- polska: droga (pl) f, podróż (pl) f
- ryska: путь (ru) m (put')
- tjeckiska: cesta (cs) f
- tyska: Reise (de) f, Weg (de) m
Verb
väg
- böjningsform av väga
