klara

Verb

klara

  1. lyckas med; kunna
    Klarar du provet, tror du?
    Han klarade uppgiften!
    Hon klarar att jonglera med 5 bollar.
  2. överleva; ta sig igenom (något) utan att ta skada
    Tror du att porslinet klarar transporten?
  3. (reflexivt: klara sig) kunna ta hand om sig
    Klarar du dig själv medan vi åker bort?
  4. (reflexivt: klara sig) ha tillräckligt med resurser för att överleva
    Klarar du dig på den lönen?
  5. (reflexivt: klara sig) undvika (skador); inte drabbas av (skador)
    Hanna klarade sig från allvarligare skador.
    Glasen klarade sig som tur var.
  6. tåla
    Den här glasspinnebron är byggd för att klara 2 kilo.

Synonymer

hantera, fixa, lyckas, palla, tydliga, uppnå, förmå, greja, färdiga

Fraser

lyckas med; kunna
  • franska: réussir (fr)
  • tyska: schaffen (de), fertig bringen, fertig machen
kunna ta hand om sig
  • franska: s'en sortir, se débrouiller
  • ryska: справляться (ru)
  • tyska: zurecht kommen, schaffen (de)
ha tillräckligt med resurser
  • franska: s'en sortir, se débrouiller
  • tyska: zurecht kommen, schaffen (de)

Adjektiv

klara

  1. böjningsform av klar