klient

Substantiv

klient

  1. beställare eller mottagare av en tjänst
    Besläktade ord: klientel, klientskap
  2. (data) rollen hos ett datorprogram eller system som skickar förfrågan och/eller använder tjänster som tillhandahålls av ett annat, som har rollen som server
    Antonymer: server

Synonymer

kund

beställare eller mottagare av en tjänst
  • arabiska: مشتري m (muʃtarij(jun))
  • bokmål: klient m
  • engelska: client (en)
  • franska: client (fr) m
  • turkiska: müşteri (tr)
  • tyska: Klient (de) m, Klienting f
datorprogram som skickar förfrågan och/eller använder tjänster
  • bokmål: klient m
  • engelska: client (en)
  • franska: client (fr) m
  • turkiska: istemci (tr)
  • tyska: Client m