kund

Substantiv

kund

  1. person som köper en produkt eller tjänst av ett företag; person som får produkt eller tjänst, normalt vid betalning
    Sammansättningar: kundservice, kundvagn, kundkorg, kundkort, stamkund
    Fraser: kunden har alltid rätt
  2. företag, institution e.dyl. som köper en produkt eller tjänst från ett företag
  3. person som har ett ärende hos någon institution
    2013 (15 nov): Allt fler självmordshot till kronofogden (TT):
    Det blir allt vanligare att Kronofogdens kunder hotar att ta livet av sig.

Synonymer

avnämare, beställare, klient, köpare

person som köper något eller utnyttjar en tjänst
  • engelska: customer (en)
  • esperanto: kliento
  • finska: asiakas (fi)
  • polska: klient (pl) m, klientka (pl) f
  • spanska: cliente (es) mf
  • tyska: Kunde (de) m, Kundin (de) f
företag eller institution som köper produkt eller tjänst
  • engelska: customer (en)
  • esperanto: kliento
  • finska: asiakas (fi)
  • polska: klient (pl) m
  • spanska: cliente (es) mf
  • tyska: Kunde (de) m, Kundin (de) f
person som har ärende hos institution
  • engelska: client (en)
  • finska: asiakas (fi)
  • polska: klient (pl) m, petent (pl) m, interesant (pl) m