klunk

Substantiv

klunk

1. mängd av en vätska (vanligtvis en dryck) som man sväljer på en gång

   1934: Umgängeskonst - Levnadskonst, Johan Lindström Saxon:

   Att stjälpa i sig mjölk häftigt är skadligt - kalven tar bara små klunkar, och han har ändå en helt annan magsaft än du.

   Fraser: dricka klunkvis

   Besläktade ord: klunka