knyta

Verb

knyta

  1. binda ihop snören eller trådar så det bildas en en knut
    Jag måste knyta mina skosnören.
  2. (reflexivt: knyta sig) gå och lägga sig (i sängen för att sova)
    Oj vad trött jag är, jag ska nog gå och knyta mig.
Etymologi: Av fornsvenska knyta, av urgermanska *knŭtian, av urindoeuropeiska *nod- ("att binda").
Grammatik: I ålderdomligare svenska förekommer även preteritumformen knytte och supinumformen knytt. Dialektalt eller vardagligt förkommer även supinumformen knytit och perfektparticipen knyten.

Synonymer

gå till kojs, binda, sammanbinda, förbinda, snöra

sammanbinda snören
  • engelska: tie (en)
  • franska: nouer (fr)
  • grekiska: δένω (el) (déno)
  • lulesamiska: tjuolmmit
  • nederländska: knopen (nl)
  • tyska: knoten (de), knüpfen (de), binden (de), (Faust) ballen (de)