koordinat
Substantiv
koordinat
- (matematik) ett element ur den en uppsättning tal, den n-tupel, som på ett unikt sätt anger en viss punkt i ett rum av dimension n, givet en viss metod (ett koordinatsystem) för att avbilda dessa n-tuplar på punkter i det aktuella rummet; i fallet med vektorrum vanligen ett av de tal som multipliceras med basvektorerna för att bilda den linjärkombination av dessa basvektorer, som svarar mot den vektor som man söker koordinaterna för; uppsättningen med koordinater för en viss punkt skrivs vanligen som en kommaseparerad lista, omgiven av parenteser
- Antag att e1 och e2 är två basvektorer i ett tvådimensionellt vektorrum, och att
. Då gäller det att koordinaterna för ändpunkten av vektorn x är (5, 3). - Vanliga konstruktioner: rektangulära koordinater, kartesiska koordinater, polära koordinater, cylindriska koordinater, sfäriska koordinater
- Sammansättningar: koordinataxel, koordinatlinje, koordinatkurva, koordinatmatris, koordinatomvandling, koordinatsystem
- Antag att e1 och e2 är två basvektorer i ett tvådimensionellt vektorrum, och att
. Då gäller det att koordinaterna för ändpunkten av vektorn x är (5, 3).Översättningar
Översättningar
- engelska: coordinate (en)
- tyska: Koordinate (de) f
