kornea

Substantiv

kornea

  1. (anatomi) (exemplar av) den glasklara hinna som utgör ögonglobens främre begränsning, som ligger framför pupillen och regnbågshinnan (iris), och som bakåt övergår i senhinnan (sklera)
    Övergången från luften till kornea står för största delen av ögats ljusbrytning.

Synonymer

hornhinna

den glasklara hinna som utgör ögonglobens främre begränsning
  • engelska: cornea (en)