hornhinna

Substantiv

hornhinna

  1. (anatomi) (exemplar av) den glasklara hinna (kornea) som utgör ögonglobens främre begränsning, som ligger framför pupillen och regnbågshinnan (iris), och som bakåt övergår i senhinnan (sklera)
    Övergången från luften till hornhinnan står för största delen av ögats ljusbrytning.
    Sammansättningar: hornhinnetransplantation

Synonymer

kornea

kornea — se kornea