kräfta

Substantiv

kräfta

  1. (kräftdjur) slags ätligt kräftdjur som lever i sötvatten
    Sammansättningar: kräftbur, kräftgång, kräftklo, kräftpremiär, kräftskiva
  2. (medicin, ålderdomligt, historiskt) cancer
    1905: Doktor Glas, Hjalmar Söderberg:
    Jag har ju sett så mycket...kräfta, ansiktslupus, blindhet, förlamning.
    1919: Tarmsten (Nordisk familjebok):
    Förträngningar inom tarmkanalen framkallas eljest vanligast af svulstbildningar, i ett öfvervägande antal fall kräfta.
    2009: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann (Piratförlaget), Jonas Jonasson:
    Men det år Julius fyllde tjugofem dog först hans mor i kräfta, vilket Julius sörjde […]
    Sammansättningar: kräftsjukdom, kräftsvulst
  3. (astrologi) person född i Kräftans stjärntecken

Synonymer

räka, hummer, cancer

kräftdjur
  • bokmål: kreps (no)
  • engelska: crayfish (en)
  • finska: rapu (fi)
  • polska: rak (pl) m
  • tyska: Krebs (de) m
cancer — se cancer
astrologi
  • bokmål: kreps (no)
  • engelska: Cancerian (en)
  • tyska: Krebs (de) m
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: kräfta