kronolekt

Substantiv

kronolekt

• uttal: /krʊn.ʊˈlɛkt/

1. (lingvistik) språkbruk typiskt för en specifik åldersgrupp

   2010: Kronolekt (Språktidningen), Fredrik Lindström:

   I dagens Sverige ligger de växande klyftorna mellan generationerna, och vi får en svenska som alltmer kan indelas i olika kronolekter.

Jämför

• dialekt
• etnolekt
• idiolekt
• sexolekt
• sociolekt

Wikipedia har en artikel om: kronolekt