kujon

Substantiv

kujon

1. feg stackare

   Etymologi: Via franska coëon av italienska coglione (”tölp”, egentligen ”snöping”, ”kastrat”); ursprungligen av latinska coleus (”testikel”). Känt i svenskan sedan 1633.

   Besläktade ord: kujonera

Synonymer

fegis, mes, pultron, sillmjölke, ynkrygg