kulla

en kulla (2) av rasen fjällko

Substantiv

kulla

1. kvinna från Dalarna

   1928: Anna Svärd, Selma Lagerlöf:

   Unga masar och kullor i sina högtidsdräkter hade avslutat tåget.

2. typ av nötkreatur utan horn

Synonymer

Sammansättningar

• brunkulla
• dalkulla
• kranskulla
• rumpkulla
• rödkulla

Besläktade ord

• kullig

Verb

kulla

1. (transitivt) fånga i leken kull och därmed överlåta uppgiften att vara den som jagar

   Besläktade ord: kull, kullad