(ålderdomligt) utöva trolldom, i synnerhet för att bota eller läka
Etymologi: Av svenska dialektala lövja (lyva) motsvarande fornnordiska lyfja (”läka medelst trolldom”) och norska dialektala lyvja (”lindra smärtor, läka”). Bildat ur ett icke anträffat *lyf som i hälsingemålets levjerfpl. (”läkemedel”). Jämför isländska lyf (”läkemedel”). Besläktat med bland annat fornsaxiska lubbi (”saft”, ”gift”), fornhögtyska luppi (bl.a. ”trolldom”) och gotiska lubja-leis (”giftkunnig”) där -leis är besläktat med bl.a. list och lära. Av urgermanska *lubja- (”växt”, ”ört”, ”läkande örter”). Jämför t.ex. iriska luibh (”ört”) (av *lubhi-) . Besläktat med löv.