ljud

Substantiv

ljud

  1. (fysik) vågrörelser i exempelvis luft som människor och många andra djur med hörsel kan uppfatta med sina öron eller andra sinnen.
    Jag lyssnade efter ljud i natten.
    Besläktade ord: ljudlig, ljuda
    Sammansättningar: högljudd, ljudbok, ljudkort, ljudstark, ljudstyrka, ljudvolym, oljud, välljud

Synonymer

läte

Översättningar
  • baskiska: soinu
  • bokmål: lyd (no)
  • bosniska: zvuk m
  • bretonska: son (br)
  • bulgariska: звук (bg)
  • danska: lyd (da) u
  • engelska: sound (en), klank (en)
  • esperanto: sono (eo)
  • finska: ääni (fi)
  • franska: son (fr) m
  • galiciska: son (gl)
  • grekiska: ήχος (el)
  • hebreiska: קול (he)
  • hindi: घोष
  • iriska: fuaim (ga)
  • isländska: hljóð (is)
  • italienska: suono (it) m
  • japanska: (ja), 響き
  • katalanska: so (ca)
  • kinesiska: 声音 (zh)
  • koreanska: 소리 (ko)
  • kroatiska: zvuk (hr)
  • kymriska: sain (cy)
  • latin: sonus (la), sonitus
  • lettiska: skaņa (lv)
  • litauiska: garsas (lt)
  • nederländska: geluid (nl) n
  • nynorska: ljod m, lyd m
  • portugisiska: som (pt)
  • ryska: звук (ru)
  • slovakiska: zniet, zvuk
  • slovenska: zvok (sl)
  • spanska: sonido (es)
  • tjeckiska: zvuk (cs)
  • tyska: Laut (de) m, Klang (de) m, Ton (de) m, Geräusch (de) n
  • ungerska: hang (hu)

Verb

ljud

  1. böjningsform av ljuda
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: ljud