mast
Substantiv
mast
- vertikal påle avsedd att bära upp något
- mast (1.) på båt avsedd att bära upp segel
- radiomast; smalt, enkelt torn (ibland uppstadgat med vajrar) avsett att bära upp antenner för radioutsändningar
Hyponymer
- vertikal påle avsedd att bära upp något
- luftmast
- signalmast
- mast för segel
- fockmast
- gäckmast
- kryssmast
- mesanmast
- pålmast
- stormast
- svajmast
- radiomast
- radiomast
- tv-mast
Sammansättningar
- mast för segel
- toppmast
- undermast
Översättningar
vertikal påle avsedd att bära upp något
- engelska: mast (en)
- tjeckiska: stožár
- tyska: Mast (de) m
mast för segel
- engelska: mast (en)
- esperanto: masto
- finska: masto (fi)
- ryska: мачта (ru) f (mátjta)
- tjeckiska: stěžeň (cs)
- tyska: Mast (de) m
radiomast
- engelska: mast (en)
- finska: masto (fi)
- tyska: Mast (de) m
