matematik

Substantiv

matematik

  1. (vetenskaper) läran om logiska samband mellan abstrakta storheter, strukturer, förändring
    Matematiken kan anses vara en abstrakt och generell vetenskap för problemlösning och metodutveckling.

Synonymer

matte

Varianter

Etymologi

Av latinets mathematica, från grekiskans mathematike (μαθηματικ´η) härlätt ur verbet manthano (μανθανω) 'att lära sig'.

vetenskap
  • afrikaans: wiskunde (af)
  • baskiska: matematika (eu)
  • engelska: mathematics (en)
  • esperanto: matematiko (eo)
  • finska: matematiikka (fi)
  • franska: mathématique (fr) -f (används eg. i pluralis)
  • frisiska: wiskunde
  • färöiska: støddfrøði f
  • grekiska: μαθηματικά (el)
  • hawaiiska: makemakika
  • italienska: matematica (it)
  • japanska: 数学 (ja) (すうがく, suugaku)
  • limburgiska: raekene (li), wiskónde (li), mattemadiegk (li), viskónde (li)
  • nederländska: wiskunde (nl)
  • polska: matematyka (pl)
  • portugisiska: matemática (pt)
  • ryska: математика (ru) f
  • spanska: matemáticas (es)
  • tyska: Mathematik (de) f
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: matematik