norrman

Substantiv

norrman

person, speciellt man, från Norge

1901: Sveriges land och folk, Gustav Sundbärg:

Gesanter och konsuler äro gemensamma för bägge länderna, och dessa tjänster besättas med såväl norrmän som svenskar, liksom det äfven är sed, att norrmän tjänstgöra i det svenska utrikesdepartementet.

Besläktade ord: norska

Synonymer

Översättningar

man från Norge

bokmål: nordmann^(no) m
danska: nordmand^(da) u
engelska: Norwegian^(en)
finska: norjalainen^(fi)
franska: Norvégien^(fr) m
färöiska: norðmaður m

nynorska: nordmann⁽ⁿⁿ⁾ m
polska: Norweg^(pl) m
ryska: норвежец^(ru) m (norvézjets)
spanska: noruego^(es) m
tyska: Norweger^(de) m
volapük: (man/kvinna) Norgänan^(vo), (man) hi-Norgänan