observatör

Substantiv

observatör

  1. person som observerar något, särskilt i omgivningen
    1012 (1 apr): Uppgifter om valfusk i Burma (Svenska Dagbladet):
    Valet bevakas av ett mindre antal observatörer från bland andra EU och den asiatiska samarbetsorganisationen Asean.

Synonymer

betraktare

person som observerar något, särskilt i omgivningen
  • japanska: 観測者 (kansokusha)