olla

Substantiv

olla

  1. (dödform) låda i vilken säd mältades
  2. lådliknande kärl med med spjälad botten som (förr) användes för att torka frukt och grönt, eller för till förvaring av frukt

Verb 1

olla

  1. (slang) vidröra något med toppen på penis och/eller klitoris (ollonet) i syfte att förnedra eller besudla
    Han ollade sin kompis tandborste för att jävlas.

Etymologi

Åtminstone sedan 1990-talet, verbbildning av ollon.

Verb 2

olla

  1. utföra skateboardtricket ollie

Etymologi

Verbbildning av ollie, ursprungligen smeknamn för skateboardåkaren Alan Gelfand.