orka

Verb

orka

  1. kunna förmå sig att göra någonting; ha krafter till något; ha energi nog att
    Pistolkulan orkade inte tränga genom den tjocka trädörren.
    Etymologi: Av fornsvenska . Besläktat med verk och yrke och har släktingar i andra urindoeuropeiska språk.
    Besläktade ord: ork

Synonymer

gitta, gita, idas, mäkta, tya, wörka, hvurk’, ídas, palla

Översättningar
  • engelska: have the energy (strength) to
  • finska: jaksaa (fi)
  • franska: avoir la force de, avoir le courage de
  • tyska: können (de), bewältigen (de), etwas schaffen (de)

Interjektion

orka

  1. (vardagligt) att inte ha ork eller kraft nog
    -Kan du inte ta ut soporna nu?
    -Orka!