pappis

Substantiv

pappis

1. (mycket vardagligt, familjärt eller barnspråk) pappa

   1949: Hjärtats nyckel heter säng, sidan 96, Kar de Mumma:

   Därpå kröp hon ned och lade huvudet sött på kudden och fortsatte: — Du ska se, pappis, att till jul kommer nog jultomten med en ny och fin bil.

   Varianter: paps, papps, papsen, pappsen

Synonymer