predikativ

Substantiv

predikativ

  1. (grammatik) predikatsfyllnad eller predikativt attribut; primär satsdel som ger predikatet en ytterligare precisering och (i typfallet) beskriver och kongruerar med subjektet (subjektiv predikativ) eller det direkta objektet (objektiv predikativ)
    I satsen "bilen är prisvärd" så är "prisvärd" ett subjektivt predikativ.
    I satsen "man ansåg bilen vara prisvärd" så är "prisvärd" ett objektivt predikativ.
    Hyponymer: subjektiv predikativ, objektiv predikativ, predikatsfyllnad, predikativt attribut
primär satsdel som beskriver subjektet eller objektet
  • polska: orzecznik (pl) m

Adjektiv

predikativ

  1. (grammatik) som fungerar som predikativ
    I satsen "bilen är snyggast" så är "snyggast" ett predikativt superlativ.
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: predikativ